Varje hushåll får i genomsnitt 50 kg direktreklam varje år. Sätt upp en skylt med "Reklam, nej tack" på brevlådan eller vid brevinkastet så slipper du 40 av dem.
Det är enkelt att säga NIX till reklam
Vill du även slippa att få adresserad reklam kan du registrera dig hos nixa.nixadresserat.se
Dubbelt så bra som att återvinna
Reklamblad, kataloger och broschyrer går fint att återvinna och göra nytt papper av. Men det är dubbelt så bra för klimatet att inte tillverka dem alls.
Säger du nej till reklam minskar du ditt avfall med 40 kg papper och 33 kg CO2e.
Livsmedelsverket har beräknat att ett hushåll kan spara 3 000–6 000 kr per år på att minska sitt matsvinn. Få fler tips om hur på: livsmedelsverket.se
47 kg per person blir 438 000 ton
Så mycket användbar mat och dryck slänger hushållen i Sverige varje år. Visst är det bra att matavfallet blir biogas men det är 20 gånger bättre för klimatet att inte slänga mat alls.
Följ våra råd och spara 300 kronor, minska avfallet med 8,7 kg och CO2e med 18 kg. Beräkningen baseras på att man väljer att planera livsmedelsinköpen, hålla ordning i kyl, frys och skåp, sänka temperaturen i kyl och frys, laga och lägga upp lagom mycket mat samt samt använda rester.
Att producera kläder är en stor belastning för miljö och klimat. Det är hela 10 gånger bättre för klimatet att återanvända ett plagg än att tillverka ett nytt.
I Sverige köper vi i genomsnitt 13 kg nya kläder per person och år. Samtidigt slänger vi åtta kilo begagnade kläder. Studier visar att ett genomsnittligt plagg bara används tio gånger innan det hamnar i soporna, fast det skulle kunna ha använts mycket längre.
Klädbytardagar, secondhand, vintage, få av vänner och bekanta... Det finns många sätt att förnya sin garderob utan att köpa nytt. Eller återanvänd de kläder du har.
Tjäna en slant på att sälja dina avlagda plagg eller lämna kläder och andra textilier du inte behöver till återanvändning. Insamlingslådor för begagnade kläder finns runt om i landet.
Att producera ett par jeans påverkar miljön mer än man kan tro. Totalt går det åt nästan 10 000 liter vatten och 1,5 kilo kemikalier. Ett par jeans väger inte så mycket, men genererar hela 25 kg avfall vid tillverkningen. De klimatpåverkande utsläppen motsvarar en bilresa på 11 mil. Textilavfall är det mest klimatpåverkande avfallet näst efter elavfall.
Du kan minska ditt avfall med 1,9 kg, din CO2e-påverkan med 94 kg och dessutom spara 3 000 kr om du följer våra råd. Beräkningen baseras på att man lämnar in hälften av sina konsumerade kläder och textilier till återbruk och väljer att köpa hälften av sina kläder och textilier på secondhand eller får dem gratis via klädbyten och vänner.
Lyssna på en ljudbok, läs en e-bok, låna på biblioteket eller byt böcker med dina vänner och kolleger. Det kan minska ditt avfall med över 9 kilo om året.
Välj ljudböcker eller e-böcker, så sparar du både på naturens resurser och minskar avfallet.
Föredrar du att läsa på papper – låna på biblioteket eller byt böcker med vänner och kollegor.
En bokbytarhylla på jobbet eller i andra gemensamma utrymmen är ett klassiskt sätt att dela böcker med varandra.
… vi i Sverige i genomsnitt köper tre tryckta böcker per person och år?
Böcker med mjuka pärmar kan du lämna till pappersåtervinning tillsammans med gamla tidningar och returpapper. Böcker med hårda pärmar lämnar du till återvinning på kretsloppscentralen. Men tänk på att det är nästan dubbelt så bra för klimatet att inte slänga böcker överhuvudtaget.
Genom att låna böcker eller läsa dem på nätet istället för att köpa nya kan du minska ditt avfall med drygt 9 kilo och din klimatpåverkan med över 8 kg CO2e. Samtidigt sparar du upp till 160 kr.
Beräkningen baseras på att man väljer att låna en bok eller läsa boken på nätet istället för att köpa en ny bok.
Köp hämtmat i egen flergångslåda istället för engångsförpackning två gånger i veckan under ett år. Och ta med en egen mugg när du köper hämtkaffe på stan. Då minskar du avfallet med 6,6 kg och klimatpåverkan med 13,7 CO2e -varje år!
Alltid redo!
Med en flergångslåda, gärna ihopfällbar, i väskan är du alltid redo att handla din mat engångsfritt eller ta med resterna när du äter på restaurang och inte orkar äta upp. Komplettera gärna med spork (en kombinerad sked, gaffel och kniv) och kanske ett flergångssugrör.
Att använda samma bärkasse många gånger istället för att köpa en ny varje gång du handlar är både ekonomiskt och miljömässigt smart.
Även små plastpåsar kan göra stor skada, inte minst om de hamnar i havet. Men det finns bra och bekväma alternativ.
Många livsmedelsbutiker säljer påsar i flergångsmaterial, som är praktiska att ta med när du handlar. Att tillverka tygkassar kräver mycket energi, vatten och kemikalier. Men en tygkasse som används i många år är ändå ett bra alternativ, särskilt om den är gjord av textil som annars skulle slängts.
En använd plastkasse funkar väl bra som soppåse?
Så är det många som tänker. Men det är bättre och billigare att lägga restavfallet i tunna påsar som är avsedda för just avfall. De påverkar inte miljön lika mycket som de plastkassar du köper i affären.
Även om plastkassen återvinns är det 3,5 gånger bättre för klimatet om den inte produceras alls.
Även så kallad bioplast och komposterbar plast har nackdelar. Den komposterbara plasten tar lång tid att bryta ner och ställer till med problem i våra avfallssystem. Den kan heller inte användas till ny plast. Bioplast kan återvinnas till ny plast men inte komposteras. Bioplasten tillverkas ofta av livsmedelsgrödor, vilket är kontroversiellt i en värld där många inte har mat för dagen. Därför är det bäst att inte använda engångsplastpåsar alls.
Plastpåsar i naturen är ett stort problem, inte minst för livet i havet. Djur trasslar in sig i plastpåsarna eller äter dem och blir sjuka. Plasten bryts inte ner utan blir till mikroplast som både djur och människor får i sig. Hur mikroplaster påverkar människors hälsa på lång sikt är oklart. Men man vet att de fungerar som en magnet för kemikalier som koncentreras i kroppen.
Många skrotar sin dator långt innan den egentligen tjänat ut. Ta hand om din dator genom att t.ex. hålla den torr och ren, stänga av den när den inte används, rensa, ominstallera och uppgradera, så kan du behålla den längre.
Dubblerar du livslängden från tre till sex år kan du spara 2 300 kr och minska din klimatpåverkan med 51 kg CO2e per år.
För att tillverka en dator med bildskärm går det åt 1,8 ton material, 1 500 liter vatten, 240 kg fossila bränslen och 22 kg kemikalier. En bärbar dator väger bara tre kilo, men genererar hela 1 200 kg avfall vid tillverkningen.
Farligt avfall
Elektronikavfall klassas som farligt avfall, är skadligt för hälsa och miljö och ska sorteras ut och hanteras skilt från annat avfall. Även om elektronikavfallet återvinns, är det 25 gånger bättre för klimatet att undvika att det uppstår.
Med de här råden minskar du din klimatpåverkan med 51 CO2e, ditt avfall med 0,25 kg synligt avfall och dessutom sparar du 2 300 kronor.
Beräkningen baseras på att man väljer att använda sin bärbara dator i sex istället för tre år.
Vissa byter mobiltelefon som andra byter tröja. Genom att behålla din mobil något extra år gör du miljön en stor tjänst och sparar pengar på köpet.
Precis som datorer ger mobiltelefoner upphov till miljöfarligt elektronikavfall. Så behåll din mobil något år extra innan du byter – det är bra både för miljön och din ekonomi.
Skydda mobiltelefonen med ett bra skal, helst med gummikant som går upp över skärmen, och skyddsfilm över skärmen. Utsätt inte mobilen för stark kyla eller värme. Dra ur och skydda headset och laddsladdar vid transport.
Stäng ner appar som inte används. Använd strömsparläge och reglera skärmens ljusstyrka. Ladda batteriet ofta. En vanlig missuppfattning är att batteriet ska laddas ur helt innan det laddas upp, men så är det inte med dagens mobiler.
Rensa regelbundet bort appar som du inte behöver. De gör mobilen långsammare.
Elektronikavfall klassas som farligt avfall, är skadligt för hälsa och miljö och ska sorteras ut och hanteras skilt från annat avfall. Även om elektronikavfallet återvinns, är det 25 gånger bättre för klimatet att undvika att det uppstår.
Visste du att...
Du minskar ditt synliga avfall med 0,08 kg, CO2e med 14 kg och sparar 2 000 kronor på att följa råden. Beräkningen baseras på att man väljer att använda sin mobil i fyra istället för två år.
Byt, låna, skänk, hyr eller köp begagnat. För den som använder en leksak för första gången är den alltid ny, även om någon annan använt den förut.
Leksaker som ditt barn tröttnat på kan vara jättespännande för någon annan. Sälj eller skänk bort dem iställer för att slänga, så kan du minska avfallet med över 30 kg och spara 800 kr per år.
Köp och sälj på second hand, loppis eller på nätet. Byt eller skänk leksaker ditt barn har vuxit ifrån och fråga vad du kan få från släkt och vänner. Kolla upp om det anordnas en bytesdag i närheten, eller om det finns möjlighet att hyra leksaker där du bor. Att låna först är ett bra sätt att testa om en ny leksak går hem eller inte.
På många platser i landet finns Fritidsbanken, där kan man låna sport- och fritidsprylar. Läs mer på: www.fritidsbanken.se
... ett barn i åldern tre till fem år i genomsnitt har 536 leksaker?
Genom att köpa begagnat, skänka och låna leksaker kan du minska ditt avfall med 32 kg, din klimatpåverkan med 47 kg CO2e och spara 800 kronor. Beräkningen baseras på att hälften av de införskaffade leksakerna är begagnade och att hälften skänks eller säljs vidare när barnet vuxit ifrån dem.
Kaffefilter, bakplåtspapper, värmeljus, pappersservetter, hushållspapper… Många av de små engångsgrejer du använder till vardags kan ersättas av billigare alternativ som ger mindre avfall.
Ett enkelt sätt att minska vardagsavfallet är att ersätta små engångsartiklar och hushållspapper med smartare alternativ. Kolla här!
Brygger du kaffe två gånger om dagen och använder engångsfilter förbrukar du 730 filter om året. Byt till flergångsfilter istället. Det finns i de flesta mataffärer.
Visste du att varje kopp kaffe du dricker kräver 140 liter vatten. Så drick upp kaffet.
I Sverige säljs 300 miljoner värmeljus med hållare av aluminium varje år. Använder du värmeljus med flergångskopp istället gör du miljön en stor tjänst, eftersom aluminum är väldigt energikrävande att framställa.
Småbarn som behöver torkas av efter maten? – Använd tvättlappar av tyg.
Plocka upp slask ur diskhon? – Använd en slaskskrapa.
Göra rent köksbordet? – Använd en disktrasa.
Med dessa tips kan du minska ditt avfall med 14 kg, CO2e med 13,6 kg och samtidigt spara 800 kronor. Beräkningen baseras på att man väljer att använda flergångskaffefilter istället för engångskaffefilter när man brygger kaffe och använda värmeljus med flergångskoppar istället för engångskoppar i aluminium.
Allt avfall har en gång varit nya produkter. För att producera dem krävdes råvaror, energi och kemikalier. Även om materialet i avfallet kan återvinnas är det mycket bättre för klimatet och miljön att undvika att avfallet överhuvudtaget uppstår. Att förebygga avfall är att minska mängden avfall och avfallets farlighet. Det förebyggande arbetet handlar alltså inte om sortering av avfall utan om saker vi gör vid till exempel inköp, lagring och användning för att förhindra att produkter blir avfall överhuvudtaget.
Vid varje tips kan du se hur stora effekterna blir i form av minskat avfall, minskad klimatpåverkan och hur mycket pengar du kan spara. Beräkningarna bygger på statistik, livscykelanalyser av produkters miljöpåverkan och, i de fall statistik saknas, på antaganden om en persons förbrukning av olika produkter under ett år.
I exemplen står det CO2e, det står för koldioxidekvivalenter. Det betyder att klimatpåverkan från växthusgaser med olika styrka räknats om till koldioxid. Det är ett sätt att visa den samlade klimatpåverkan.
Källa: 10 sätt att minska avfallet, Avfall Sverige, sopor.nu, Göteborgs stad.
Sidan uppdaterades: